lördag 15 september 2007

JAHA?

men jaha. jaha, jaha, jaha, jaha, jaha?
jaha? jag vet inte vad jag ska säga.
jag kan inte säga att jag har TROTT att det ska bli jag o herman igen. men klart jag har hoppats. hela tiden. i ett och ett halvt år har jag hoppas lika mycket. ett konstant hopp. det kom väl ett slags uppsving iochmed den fina kvällen för ca 5 veckor sen. men sen har hoppet planats ut till det normala, och jag vet att sannolikheten är väldigt liten.
iallafall; han har verkat väldigt undanglidande senaste gångerna när jag frågat när han tänker hälsa på. jag märker sånt där. nåt är fel. så jag frågade nu, han ringde upp, och.. ja.. han har bestämt att inte hälsa på mig. på länge. för att jag inte ska få falska förhoppningar. det spelar ingen roll vad jag säger, vad jag alltid sagt: DET SPELAR INGEN ROLL OM DU LIGGER I MIN SÄNG ELLER SITTER PÅ EN SNÖHÖG I ALPERNA ELLER LIGGER I EN SOLSTOL I VÄSTINDIEN ELLER NÅT, JAG KOMMER ALLTID HOPPAS, ALLTID ÄLSKA DIG, JAG KOMMER KANSKE INTE ALLTID VARA KÄR I DIG, MEN JAG ÄLSKAR DIG. PUNKT.
så, nu ska vi inte träffas alls. inga kompisträffar. som har gått så jävla bra, fram till han blev yr i hjärnan o ville vara lite kär i ett dygn.
jag är orättvis. men, jag är lite arg, för att jag vill inte att det ska vara såhär, jag vill att han ska känna sig helt trygg med att komma hit o vara vän. men jag tror att han kanske på nåt sätt är orolig att jag ska försöka förföra honom, o då kan det ju hända att jag lyckas, o så tror han att jag ska hoppas för mycket.
och samtidigt så är det antagligen skitbra för mig. jag kanske kan komma över honom (men jag vill inte det kanske?) jag kanske till och med kan bli kär på riktigt i nån annan? fan vad bra DET skulle vara.
framförallt kan jag träffa björn utan att vara rädd att herman ska ringa mitt i allt o säga att han är påväg o att han vill gifta sig eller nåt. haha :/
okej, jag känner att det här blev otroligt svamligt, jag borde kanske ringt nån o pratat hål i huvet på nån. men nu blev det såhär.

fast, du är den som finns i mitt hjärta, längst in, vad du än säger. iallafall så långt fram jag kan föreställa mig. kanske inte i evighet, men jävligt länge!

3 kommentarer:

Anonym sa...

men ÅH. jävla massa kramar. <3

enAnnan sa...

Åh gumman.
jag förstår precis hur du känner...

Många Kramar

Nostalgia sa...

jesso, kram! livet är orättvist.

anna, ingen bra dag för mig heller blev det.. ;)
massa kram