det droppar från pannan
det sista som är
kvar -
det smyger längs ryggraden, kring halsen,
fastnar i ögat som gammalt
var
och det river längs benen, klöser, biter, hugger, blir
sår -
det sista som
återstår,
som stannar, som aldrig går över, klibbar sig fast
som vita små fågeldun i mitt
hår
och imorgon,
tänker jag, imorgon vill jag
leva
men natten värker,
stryper, vrider, gör ont in till själen, om den nu finns
och dagen formar sig mot väggen, lyser som en ynklig
reva -
jag vill sluta, men det droppar alltjämt
stilla;
jag vill försvinna, känner jag,
försvinna tyst och lätt - då, om natten
när allt har stannat, minnas det onda
som en febersjuk
synvilla
och det droppar, det är hoppet blandat med
gråten -
för det gör ont att fortsätta tro
när sveken dundrar, kväver, kväljer;
jag vill helst
sjunka,
drunkna,
slippa andas - jag vill gärna tro att
jag ändå är
förlåten
6 kommentarer:
Haha! :D
Slayer gillar att sova i plastpåsar och i handfatet. :/
hannah, bygg ett katthus till henne, o inred med fluff :p
Ännu en milstolpe i hamsterfilmandet.
1. När han kikade upp ur spånet vid 00:26 var det så gossigt att jag höll på att börja gråta.
2. ...och dessa ständiga flyktförsök vid dörren är lika roligt varje gången.
Mera.
peter, jag blir lite tårögd när jag ropar o han kommer som en raket över golvet :) kärlek!
nu har han ju börjad gnaga på kanten av dörren också. helt toki.
Detdär måste vara den mest älskade hamster i hela världen.
teresa, ja antagligen :´)
Skicka en kommentar