det är ovant att vara storfamilj :o
idag kom magnus o N på eftermiddagen. det blev frukt och lek, o sen skjutsa alvin till en kompis, o vi åkte till stan o köpte ett videoband som man kan stoppa in små videoband i, från videokameran. jag kom på att jag måste titta på filmerna från när filip o alvin var små. och även på min jättemage. jag har blivit lite bebisfixerad, det började när eda kom, eller strax innan.. ni som har läst bloggen innan vet vad jag gjorde för snart ett år sen. då bestämde jag mig att aldrig mer göra abort.
nu är jag så kär att jag får ont i magen när han är borta, och jag har aldrig nånsin känt såhär, det har jag ju kanske tjatat om.. men jag vet att det här är vad jag väntat på, jag vet att det vi har skulle jag kämpa ihjäl mig för.
och jag vill jättegärna ha en bebis, ett barn till. jag är helt beredd att göra om allt igen, tillsammans med honom.
är inte det sjukt?
förr fanns bara problem med småbarn, nu finns inga alls.
iaf, vi var till stan. sen hem o började med maten. N som är i åldern då allt ska rivas ner o har världens längsta armar, tycker det är ett litet paradis hemma hos mig, med alla saker. fatta hur mycket saker det är, överallt! vi måste helt klart rensa bort o flytta lite saker, eftersom jag planerar ha guldklimpsbesök här ofta.
jag blir helt uppstressad o livrädd att han ska stoppa farligt i munnen.. men jag tycker så himla mycket om honom, det är ljuvligt att pussa på honom, o underbart när han ler o skrattar. lillplutten!
sen har jag tvättat 4 maskiner också, och magnus o N åkte hem till sig o sov. första gången som N är två nätter i rad hos pappa, o det funkar jättebra :)
sen har det varit kompisar här, som vanligt. lillfilles mamma sa igår att det kändes som om han flyttat in här.. ja, lite så kan det kännas. men han är rätt lugn när han är här, så det gör inte så mycket. det är kul att så många vill komma hit o vara här, men klart det blir jobbigt när det blir för mycket. ibland måste man få säga nej. om det bara var snö ute så skulle de ju hänga i pulkabacken istället. jävla regnhelvete.
ska kolla om videobanden funkar snart :)
puss, natti.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det låter jättehärligt att allt känns så bra och att allt går så bra! Helt ljuvligt! Hoppas ni får tag på en perfekt lägenhet snart! :)
Vad kul det känns att du känner såhär! Puss!
Det är helt underbart att läsa om ert familjeliv. Jag som vet det mesta (ja, typ i alla fall) om vad du gått igenom och alla skitmänniskor du mött på vägen känner mig så jävla glad när jag läser om hur lycklig du är nu. Jag har full förståelse för barnlängtan och det är inget konstigt alls med det. Med rätt person är rädslor och problem som bortblåsta. För det är bara rätt liksom. Hälsa familjen. :) Puss och kram!
hannah, ja, visst är det? :) visst skulle du trivas hos mig? :p puss
becka, jag är så glaaaad! han har tyvärr ingen bror. till dig menar jag.
mm, men det är svårt o hitta fyror häromkring. och ett helt hus är kanske att ta i.. :)
haha, det var ju attans! :D
Fast egentligen, om ni har tre barn sammanlagt så hade ett hus kanske funkat bra. Och det finns ju små hus också. ;)
Skicka en kommentar