Egentligen får jag inte vara vaken såhär sent

men nu råkar det bli så. grejen är att när magnus är hemma här (jag vet inte vart han bor, bor han hos mig, eller på jobbet eller i sin etta som han sagt upp?), då har jag ingen lust inte tid att hänga vid datorn. för när kidsen lagt sig, då sitter vi i köket och pratar. eller så duschar vi. eller i sällsynta fall ligger vi i soffan o tittar på tv. så då passar jag på att blogga o läsa bloggar o glo på tv när han ändå jobbar. sen kan jag inte somna heller, när han inte är här :/
vi är fortfarande i lärakännavarandra-fasen, fastän vi mer eller mindre bor ihop redan. det är konstigt och svårt ska ni veta. om jag säger en sak, vadsomhelst, så svarar han. han kanske låter sur eller sarkastisk när han svarar, men jag har förstått att han INTE är det, så jag säger nåt på skämt tillbaka, på samma sätt, då tror han att JAG är sur eller nåt. för vi har inte lärt känna varandra såpass bra att vi hela tiden vet vad den andra menar. så vi pratar mycket om hur vi är, hur vi tänker o tycker om olika saker, vad vi uppskattar o inte uppskattar när det gäller helt vardagliga saker.
jag vet inte om nån fattar vad jag menar.
men eftersom vi VILL vara med varandra hela tiden, men inte kan vara HELT avslappnade med varandra än, så måste man försöka pussla. det blir annat när vi flyttar till ett nytt ställe. när vi bor där lika mycket båda två. jag längtar sjukligt mycket!

idag läste jag ut Vi som aldrig sa hora, av Ronnie Sandahl. den var fin, men tragisk och säkert alldeles för sann. jag undrar om Ronnie har lyssnat mycket på kent?

den där teckningen. alltså.. jag måste göra en bättre på nåt sätt. han är ju mycket finare, det ser fel ut.. så om jag lyckas rita nån som är mer lik nån gång så kan jag visa den.
(teresa, jag mmsar en bild imorn)

om en vecka o en dag är det kent! det känns helt overkligt :o längt längt.

okej, nu går jag o lägger mig. puss!